Vetenskap

Menskoppen – en lösning på världens problem – En produktanalys av menskoppen

Följande är ett gymnasiearbete (100p, Teknikprogrammet, TE16, Aranäsgymnasiet i Kungsbacka, Handledare: Rebecca Schreiber, 2019) av Lina Torkelsson och Sofia Leskovar.

Menstruation är ett globalt problem som inte längre bara påverkar kvinnan, utan också hela världen. Det är dock inte själva menstruationen som är problemet, det är mensskydden. De mensskydd som används som flitigast idag är de traditionella mensskydden; bindor och tamponger som består av väldigt mycket plast och bomull vilket är två av världens största miljöbovar. Menstruation är dessutom väldigt problematiskt i utsatta länder. En lösning på dessa problem skulle kunna vara menskoppen.

VINN EN MENSKOPP!

Vi är upptagna med att bygga världens mest avancerade sökmotor för menskoppar.

Därför har en produktanalys gjorts på menskoppen för att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom menskoppens låga status och hur menskoppen skiljer sig från de traditionella mensskydden. Denna analys har genomförts med hjälp av research, en intervju, en enkät och egna tester.

Den största faktorn som upptäckts är marknadsföringen. Detta då försäljare av traditionella mensskydd tjänar mer och därför har större ekonomiska muskler att göra reklam för, till skillnad från de dussin små menskoppsföretagen. Det har även upptäckts andra småfaktorer som till exempel osäkerhet hos kvinnorna och den dåliga tillgängligheten, men dessa faktorerna har blivit som konsekvenser av marknadsföringen. Hade förutsättningarna varit bättre hade man förmodligen kunnat undvika eller minska flera av de problem och konsekvenser som menstruation idag har skapat.

1. Inledning

"Tänk dig vakna på morgonen och stå med valet: Vilket mensskydd ska jag använda idag? Hönsfjädrar, madrassbitar, gamla trasor, aska, gräs eller stora blad" - Lisa Perby.

Så hemskt som det låter är detta ett val många kvinnor runt om i världen måste göra. Menstruation är ett ämne som är problematiskt i många delar av världen och användandet av engångsmensskydd orsakar konsekvenser som påverkar miljön, samhället och fattigdomen. På grund av dessa orsaker har vi valt att undersöka menskoppen, ett mensskydd som kan vara en lösning på de problem som uppstått kring menstruation. Inte är bara menstruation intressant därför att det är ett problem med ett flertal globala orsaker, utan också för att det är ett av världens mest tabubelagda ämne trots att det är något som alla kvinnor går igenom.

Vi gör denna produktanalys inom inriktningen design och produktutveckling. Denna produktanalys görs därför att menskoppen kan vara ett mycket bättre alternativ istället för de traditionella mensskydden men som inte alls är lika omtalad ute på marknaden. Koppen har funnits lika länge som tampongen och är sedan tidigare väldigt välutvecklad, så att försöka utveckla koppen för att tilltala kunden mer är därför inaktuellt. Just därav görs denna analys för att ta reda på varför menskoppen inte fått den uppmärksamhet och popularitet som de andra mensskydden.

- Hur skiljer sig menskoppen från de traditionella mensskydden?

- Varför har menskoppen inte fått den uppmärksamhet och popularitet som andra mensskydd?

2. Bakgrund

2.1 Traditionella mensskydd

2.1.1 Bakgrundsinformation

Med "traditionella mensskydd" menas mensskydd såsom bindor, tamponger och trosskydd.

2.1.2 Tillverkning & Material

De traditionella mensskydden består av polypropen/polyeten eller polyester/viskos, pappersmassa, trä- eller polyesterfiber, lim, bomull, silikonbehandlat papper och förpackningar av polyetenpåsar eller kartong. (Libresse, u.d.)

"Moderna bindor kan suga upp mycket vätska för att de innehåller så kallade superabsorbenter och spärrskikt av plast". Dock frigörs farliga ämnen vid tillverkningen och vid förbränningen släpps en hel del koldioxid ut. (Lundqvist, 2007)

2.1.3 Fördelar

Bindor

Fördelen med bindor är att de är väldigt enkla. Man behöver inte stoppa in någonting i kroppen, bindan påverkar inte slemhinnorna eftersom detta skydd endast placeras på trosan och inte ska föras in i kroppen såsom en tampong. En binda går att använda dygnet runt under hela sin menstruation. En annan fördel är att man kan hålla koll på när man behöver byta skydd, då man faktiskt kan se hur mycket man har blött. (Baaam, 2018)

Tampong

Tamponger är i allmänhet väldigt smidiga. De är lätta att sätta in, de syns inte och de känns oftast inte. Precis som bindan går tampongen också att användas vid alla tillfällen, även när man badar. Tampongen är lik menskoppen på många sätt, men är mycket lättare att få tag på. (Baaam, 2018)

2.1.4 Nackdelar

Miljö

Libresse har på sin egen hemsida en artikel med rubriken "Vår inställning till hållbarhet" där de skriver mycket om deras miljötänk. De skriver att Essity, det företaget som tillverkar deras bindor, trosskydd och tamponger, jobbar på att hitta lösningar på hur de skulle kunna producera sina produkter miljövänligare med hjälp av smartare design och bättre material. De skriver också att de använt sig av en livscykelanalys för att kunna hålla koll på produkternas potentiella miljöpåverkan genom hela deras livscykler: "Från de material vi köper in till hur vi tillverkar och vad vi levererar till våra konsumenter." (Libresse, u.d.)

De skriver även om hur de vill dra ner på avfallet, deras lösning på detta är att göra sina produkter tunnare, med mest fokus på sina förpackningar. Både att göra dem miljövänligare men även anpassa mensskydden så att man lättare kan kassera dem på ställen där det till exempel inte finns någon papperskorg. Detta eftersom många kvinnors lösning är att spola ner mensskydden i toaletten. Denna lösning kan både skapa stopp i avloppen och förstöra miljön.

Libresse jobbar även med koldioxidutsläppen och har lyckats minska sina koldioxidavtryck med upp till 20 procent på deras tunnare bindor. (Libresse, u.d.)

OB skriver på sin hemsida att 100 procent av energin under produktionen av deras tamponger kommer från vattenkraft, endast i Europa dock. Deras förpackningar består av tre fjärdedelar återvunnet papper och resten från andra hållbara källor. (Ob, u.d.)

City To See hävdar att "En binda motsvarar lika mycket plast som 4 plastkassar. Det vill säga, om en person bara skulle använda bindor under ett år så skulle man ha en förbrukning på 1300 plastkassar. Helt omedvetet, i bindförbrukning. Tittar vi på de andra aspekterna, bomull till exempel, enligt WWF så kräver tillverkningen av bomull upp till 29 000 liter vatten per kilo. Och då pratar vi om att bomull produceras i områden där vatten är en bristvara." (Perby, 2018)

Världsproduktionen av plast ligger idag på cirka 280 miljoner ton per år och "av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar. Produktionen av plast från förnyelsebar råvara var cirka 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar. En pytteliten del av den totala plastproduktionen alltså, men som förväntas öka kraftigt under kommande år." (Naturskyddsföreningen, u.d.)

Den senaste uppdateringen (april 2018), vilket är av SVT, menar att vi i EU i snitt använder 198 plastpåsar per person per år. Drygt 90 procent av dessa använder sina plastkassar som soppåsar, enligt en undersökning som organisationen Håll Sverige rent och Novus genomförde i fjol. De skriver också om EU:s mål att efter år 2019 ska varje person använda max 90 plastpåsar per år och efter 2025 ska antalet ligga på max 40 plastpåsar per person och år. (SVT, 2018), (Sydsvenskan, 2017)

2.1.5 Inte bra för kroppen

Både bindor och tamponger skapar också hälsoproblem, i första hand genom svampinfektioner men också genom uttorkning av slemhinnor och i värsta fall svårartade bakterieinfektioner. (Perby, et al., 2016)

Ett traditionellt mensskydd går dessutom inte att återanvändas. (Perby, et al., 2016) De används en gång, sedan slängs de. Med "en gång" menas det antal timmar man blir rekommenderad att bära mensskyddet. Libresse rekommenderar högst 8 timmar för en tampong, därför att "om du låter en tampong sitta inne längre än åtta timmar, så ökar risken för tampongsjukan (TSS) och därför är det viktigt att du följer denna rekommendation.". (Libresse, u.d.)

"TSS är en ovanlig men livshotande bakterieinfektion som kan orsaka allvarliga skador på hud och organ om den inte behandlas.". "Det finns flera teorier om varför tamponganvändningen är kopplad till TSS: Om den lämnas inne i slidan allt för länge så kan den bli en grogrund för bakterier. Och om man använder superabsorberande tamponger så kan dessa orsaka rivsår i slidan och det i sin tur leder till att bakterier kan föras ut i blodet.". (Libresse, u.d.)

2.2 Menskopp

2.2.1 Vad är en menskopp?

En menskopp är en kopp gjord av silikon som ska föras in i slidan. Till skillnad från traditionella mensskydd som suger upp blodet så samlas blodet i koppen. Efter att man tömt koppen i toaletten eller duschen ska den sköljas av, därefter kan den återanvändas. En menskopp håller i flera år, så samma kopp kan användas i ett rekommenderat antal år innan den behövs bytas ut. Den är också enkel och smidig på olika sätt. Både att använda, men också att man slipper bära med sig en mängd andra mensskydd. (Apoteket Hjärtat, u.d.)

2.2.2 Tillverkning

Ute på marknaden finns ett flertal olika menskoppar som tillverkas på olika sätt beroende på var i världen deras tillverkning sker eller vem som är tillverkaren. 

Idag tillverkas de flesta meskopparna av mjukt, medicinskt icke-allergen TPE eller silikon. Just dessa materialen är valda då de inte påverkar slidans så kallade "naturliga miljö", eftersom materialen inte innehåller något blekmedel, parfymer eller absorberande ämnen. Materialen är helt enkelt skonsamma för kroppen. (Menskoppen, u.d.)

Silikon är ett beständigt material som består av kisel, en blandning av sand och kol. Dessa upphettas till 2400 grader, där de bildar kisel. Processen är inte vändbar, vilket betyder att du inte kan återvinna silikon. Vid förbränning bildas kiseloxid, vatten och koldioxid. Det blir ju givetvis en liten del kassation vid tillverkning av en produkt men för företaget menskopp.se går detta till värme för Helsingborgs kommun. Inte heller vid denna process släpps några farliga ämnen ut. (Perby, 2018)

2.2.3 Krav

Bindor, tamponger och även menskoppar är inga medicintekniska produkter och på grund av detta finns det inga krav på att produkterna till exempel ska testas eller vara säkra att använda. Det är upp till 80 gånger bättre upptagningsförmåga vaginalt jämfört med om man skulle äta något. Sannolikheten att kemiska ämnen kommer ut i blodet är inte lika stor då njurarna och levrarna tar hand om detta. Men om man skulle föra in något vaginalt skulle det gå direkt genom slemhinnorna och ut i blodet. Trots detta finns det inga krav på dessa produkter. (Perby, 2018)

2.2.4 Fördelar med menskoppen

En menskopp kan användas upp till 12 timmar utan att tömmas och rymmer upp till tre gånger mer än vad en binda eller tampong kan göra. (Menskoppen, u.d.) Menskoppen kostar cirka 300kr och kan brukas i 5–10 år innan man behöver köpa en ny. (Swartling, u.d.)  Menskoppen är dessutom gjord av ett material som inte drar åt sig någon kropps fukt. Detta gör så att koppen inte torkar ut underlivet så som tamponger gör. Tack vare detta är menskoppen vänlig mot kroppen och även ergonomisk på ett långsiktigt håll. (Swartling, u.d.)

Vid användning av menskopp slipper du ta med bindor eller tamponger i väskan när du går ut och du behöver inte lagra dessa mensskydd i hemmet. (Menskoppen, u.d.) Menskoppen har få begränsningar som gör att du kan använda den när du sover, badar och även vid andra fysiska aktiviteter. (Swartling, u.d.) Eftersom menskoppen inte är gjord av ett material som suger upp vätska finns det ingen chans till att koppen suger upp badvattnet, istället fungerar menskoppen som en försegling så att inget blod hamnar i vattnet och så att inte badvattnet hamnar inuti kroppen. (Menskoppen, u.d.)

2.2.5 Miljö

Menskoppen har betydligt mycket mindre miljöpåverkan än vad andra mensskydd har och på menskopp.se's hemsida har de tabeller som räknar på hur många bindor och tamponger vi besparat världen. Det vill säga, när någon köper en menskopp så börjar räkneverket räkna på hur många mensskydd du besparar under tiden du har din kopp. Under detta har de också skrivit om andra intressanta siffror, som till exempel hur mycket ett antal bindor respektive tamponger motsvarar i skräp (torrvikt). Siffrorna ökar ständigt.

En binda/tampong väger i snitt 4,1 gram medan en av menskopp.se's menskoppar väger max 16 gram. Det vill säga 16 gram avfall på 5 år, mot dagsförbrukningen av bindor och tamponger. Allt detta är i torrvikt, men när de slängs är de ju förmodligen blodfyllda också. (Perby, 2018)

2.2.6 Nackdelar med menskoppen

De går inte att återvinnas (Perby, 2018) (läs mer om detta under menskopp > tillverkning).

Ute på marknaden finns över 100 olika menskoppar i varierande form, design och mjukhet. För att hitta en menskopp som passar gäller det att prova sig fram till den rätta. Något som kan bli problematisk rent ekonomiskt. Eftersom menskopparna är något dyrare än traditionella mensskydd är det inte många som har lust att spendera flera hundra kronor på flera olika menskoppar som de kanske inte kommer få användning för. (Annelie, u.d.)

Menskoppen kan från början vara ganska svår att använda och för vissa kvinnor krävs det envisa och tålamod för att lära sig hur man ska hantera den. Det kan ta ca 2–3 månader för en kvinna att lära sig hur man på ett korrekt sätt placerar och hanterar en menskopp. (Annelie, u.d.) Detta leder till att många kvinnor ger upp eller inte ens är villiga att testa den, men faktum är att när man väl har lärt sig så kommer hanteringen rulla på som vilket mensskydd som helst.

Att köpa en menskopp är en investering för sig. Eftersom en menskopp kostar runt 300kr, beroende på vilken menskopp, avstår många från att köpa den.

På grund av att våra kroppar och menstruationer förändras ständigt kan en menskopp som man använt i flera år helt plötsligt inte fungera längre. Detta kan vara på grund av att du börjar blöda mer än vad du gjort tidigare och behöver därför en menskopp som rymmer mer. Det kan också vara på grund utav att du genomgått en vaginal förlossning som gjort så att din livmodertapp placerats längre ner. (Annelie, u.d.)

I en intervju med Lisa Perby ställdes frågan om de fått några klagomål på koppen och en fråga som företaget fått var: "Varför sätter ni inget snöre i den?", men poängen med menskoppen är ju att du inte ska ha några engångsmaterial vaginalt. Så, vill man ha ett snöre får man använda en tampong. Hon säger också att allt kan hända. Den mänskliga faktorn är ju också en faktor. Det har hänt att det blivit produktionsfel på kopparna, men förra året sålde de ca 35 000 koppar och hon säger att hon förmodligen skulle kunna räkna på bara en hand då det verkligen gått fel. Andra klagomål har varit att de läcker och att de inte får till det, men Perby säger "man får vara lite enveten". (Perby, 2018)

Även vid användning av menskopp kan man drabbas av TSS. Dock har detta endast inträffat två gånger i hela världen då användarna lämnat inne koppen i flera dagar. (Perby, 2018)

2.3 Historia

Historien bakom våra mensskydd idag beror på vilken del av världen som man blickar tillbaka på. Faktum är att mensskydd i västvärlden och Nordamerika är ett relativt nytt påfund som många andra delar av världen inte har tillgång till, som istället har haft andra sätt att ta hand om sin menstruation.

I västvärlden, för det mer välbärgade människorna, har mensskydd funnits i över 100 år men det var inte förrän i början av 1900-talet som mensskydd började säljas ute på marknaden. Före denna tid var underkläder mycket sällsynt och inte ens de mest rikaste människorna använde dem. Kläder var mycket dyrt att tillverka på grund av dess dyra material, men även på grund av att tyger, vävnader och sömnader gjordes för hand. Som till följd av detta var det inte många människor som hade flera lager kläder på sig och tanken av att skapa ett mensskydd av dessa dyra material fanns inte. (Menskoppen, u.d.) Istället har kvinnor genom årtusendena behövt uppfinna egna kreativa lösningar till problemet. De har till exempel använt olika absorberande naturmaterial såsom mossa, djurfällar, löv och sjögräs men det naturligaste var att man inte brydde sig om menstruationen. Människorna tyckte redan det var normalt att låta olika kroppsvätskor komma ut från kroppen eftersom alla från olika samhällsgrupper utsattes för det. (Thorell, 2018)

Bindor

Trots att tyg ansågs som mycket exklusivt insåg man att menstruationen måste hanteras på ett mer hygieniskt sätt då naturmaterial eller inga skydd alls inte var hållbart. I slutet av 1800-talet började man använda fastknutna bindor eller det så kallade menstruationsbältet. Menstruationsbältet är ett bälte gjort av remmar som placerades runt höfterna. I bältet spändes en utbytbar binda fast som tvättades för hand. Detta bälte gjordes för hand av ägaren. Denna obekväma uppfinning användes fram tills sanitetsgördeln infördes i slutet av 1950-talet. Sanitetsgördeln var en modernare variant av menstruationsbältet och ansågs vara mer bekväm. (Thorell, 2018)

Bindorna som sätts fast i dessa bälten var antingen gjorda av exklusiva material som bomulls- eller silkestyg men kunde även vara tillverkade av billigare material som gräs eller träspån beroende på vilken ekonomisk status man hade.  (Menskoppen, u.d.)

Bara några årtionden efter sanitetsgördeln på 1970-talet uppfanns den moderna bindan som är lik de bindorna som finns på marknaden idag. Bindan hade en självhäftande botten som kunde fästas i underkläderna. Denna binda har och håller på att utvecklas för att bli så ergonomisk som möjligt. (Thorell, 2018)

Tamponger

Även liknande dagens tamponger började experimenteras med tidigt. Den antagligen första tampongen som skapades var i antika Egypten och bestod av en träbit täckt av tyg. I västvärlden kunde kvinnor använda sig av egengjorda tamponger av tyghylsor fyllda med tillexempel gräs eller bomull. (Menskoppen, u.d.) Den första tampongen ute på marknaden fanns redan i amerikanska butiker år 1936. Utseendemässigt var denna tampong mycket lik tampongerna vi kan köpa idag. Kvinnor ansåg denna produkt som sexuellt olämplig och man tyckte det var fult att vidröra underlivet. Tampongen var därför inte så populär i början. (Thorell, 2018)

Menskoppen

Den första menskoppen kom ut på marknaden ungefär vid samma tidpunkt som tampongen. Till skillnad från tampongen behöver menskoppen en mer handgripen hantering som inkluderar att röra underlivet något som sagt ansågs vara sexuellt olämpligt jämfört med de andra mensskyddsalternativen. (Menskoppen, u.d.) Detta ledde till att menskoppen inte nådde samma popularitet som de andra mensskydden. De första menskopparna var hårda och mycket svåra att använda. Produkten var gjord av gummi och eftersom detta material var bristande under andra världskriget blev produktionen även eftersläpande. Trots detta har menskoppen fått en stor utveckling och är idag gjord av silikon men på grund av engångsmensskyddens höga användarantal har menskoppen fortfarande inte blivit så omtalad i Sverige. (Menskopp, u.d.)

2.4 U-länder

Kvinnor runt om i världen har olika sätt att hantera sin menstruation beroende på var man bor, individuella preferenser, kunskaper om menstruation, ekonomi och kultur. I fattigare/ utsatta länder behöver många kvinnor hantera sin menstruation på ett ohygieniskt och osäkert sätt då de saknar tillgång till mensskydd, toaletter och rent vatten. Detta kan leda till att de utsätts för svåra infektioner eller andra sjukdomar. (Danielsson, 2017) Istället för att använda riktiga mensskydd tvingas enligt WaterAid, 88 procent av världens menstruerande kvinnor använda vad de kan få tag på eller vad de har hemma som tillexempel papper, blad från växter, madrassfoder eller gamla mattor som varken är hållbara eller hygieniska. Det är heller inte ovanligt att kvinnor från nio år måste utföra farliga och otrevliga sexuella tjänster för utbyte av menstruations produkter. (Baars & Tapper, 2017)

Även kvinnor på landsbygden i utsatta länder utsätts för extrema situationer då menstruation är mycket tabubelagt och skamfyllt. Ett exempel på detta är de kvinnor som tillhör det afrikanska folkslaget massaj. Dessa kvinnor är tvungna att följa folkslagets tradition och hantera sin menstruation genom att sitta utomhus och inte kunna göra något annat än att blöda. (Baars & Tapper, 2017) Detta kan vara mycket farligt då de är helt själva i naturen och måste försvara sig själva då blodet kan locka till sig farliga djur. Det är ofta som kvinnor blir isolerade på olika sätt under sin menstruation på grund av att de bland annat anses som orena, måste följa en tradition eller för att ämnet är så pass tabubelagt. Denna isolering, skam och diskriminering mot menstruation ger en följd till att kvinnor utesluts i samhällen.

2.5 Menskopp.se

Menskopp.se är ett företag som ägs utav grundarna Lisa Perby och maken Martin Perby. I företaget sysselsätter paret 12 personer med olika arbetsgrad varav 9 är anställda. Företaget säljer, designar och tillverkar menskoppar. År 2017 sålde menskopp.se 35 000 koppar och sparade över 60 ton sopor.

Företagets startades år 2013 då Lisa Perby och hennes man fick tag på hemsidan naturkopp.se där de började sälja menskoppar importerade från Spanien. När de senare fick tag på hemsidan menskopp.se klättrade de snabbt högst upp på Google och i samband med detta började eldsjälar som ville göra skillnad i utsatta länder höra av sig till företaget. Från att höra de hemska historierna eldsjälarna delade med sig av väcktes en önskan om att göra skillnad hos Lisa Perby och hennes man. Därför kontaktade dem den spanska leverantören och frågade om de på något sätt var intresserade av att sänka priserna på menskopparna så att Lisa Perby och hennes man kunde hjälpa eldsjälarna genom att återförsälja dem billigare. Det spanska företaget hörde aldrig av sig, istället tog Lisa Perby och Martin Perby beslutet om att göra en egen menskopp. Den 9 juli år 2015 lanserades företagets första svensktillverkade kopp som började säljas på deras ny hemsida menskopp.se. Idag finns deras kopp hos över 1300 återförsäljare såsom Coop, City Gross och ICA. Koppen säljs även i över 30 länder.

Företaget är aktivt med och förändrar världen med sina ekonomiska stöd till organisationer och personer som vill förändra kvinnors liv. Men även genom deras donationskopp där privatpersoner kan donera koppar till samarbeten som företaget har med olika organisationer. Just nu går allt som går igenom donationskoppen till ett av barnmissionens projekt i en by i norra Kenya. Barnmissionen har även själva köpt koppar från företaget till projektet. Menskopp.se har varit engagerade i ett projekt vid namn Football for life i Kenya, och har dessutom hjälpt en barnmorska från Ystad som åkt ner till Nepal. Runt julen 2017 hämtade två läkarstudenter den största omgången av menskoppar någonsin från företaget. Studenterna fick med sig 1100 menskoppar och strax efter åkte dem till Indien. Menskopp.se brukar välja att samarbeta med vårdpersonal då de kräver en utbildning för de kvinnor som får en av deras menskoppar. "Det går inte att skicka ner 30 000 menskoppar och tro att det här blir bra, utan det krävs mycket utbildning" sa Lisa Perby i intervjun med henne. Därför är det viktigt för företaget att de som samarbetar med dem skall undervisa, men även skicka bilder och information om hur det går för projekten.

Även om det inte finns några medicintekniska krav på menskoppen har menskopp.se biokomapabilitet-testat deras produkter, detta innebär att dem är kompatibla med kroppen. Deras produkter är även toxicitetstestade, detta betyder att dem inte är giftiga och att det vi stoppar i oss inte är farligt. Menskopp.se släppte sina produkter i USA hösten 2018 där dem är klassade som medicintekniska produkter. USA har högre krav och regler på hur företagen som äger de medicintekniska produkterna ska arbeta och hur spårbar deras produktion ska vara, det ska alltså vara enkelt att se hela produktens tillverkningsprocess. (Perby, 2018)

3. Metod

3.1 Litteraturstudier

En litteraturstudie utfördes då information om både traditionella mensskydd och menskoppen samlades in. Detta för att få mer kunskap om ämnet och för att kunna besvara rapportens frågeställningar.

3.2 Test

Test på menskoppen har genomförts, och är igång än idag. Vid varje menstruation har och kommer menskoppen att användas för att få egna åsikter och erfarenheter om hur väl menskoppen fungerar. Testet görs även för att kunna jämföra de traditionella mensskydden med menskoppen för att ta reda på vad för likheter, skillnader, fördelar och nackdelar de olika skydden har. Erfarenheter kring traditionella mensskydd är redan befintliga, därför ansågs test för dessa skydd inte nödvändigt. För att samla våra synpunkter skapades en tabell med de vanligaste frågor om menskoppen som sedan fylldes i efter ett flertal tester med koppen (se bilaga 1).

3.3 Intervju

En intervju utfördes i Halmstad hos ett företag vid namn menskopp.se som jobbar med menskoppar. VD:n och delägaren Lisa Perby intervjuades. Denna intervju ansågs vara viktig för arbetet och är en trovärdig informationskälla för vår research. En intervju gjorde det enkelt att få svar på specifika frågor (se bilaga 2) som inte lika lätt kan hittas på nätet. En blick över hur företagslokalen såg ut och en snabb hälsning på några av de andra anställda på företaget erbjöds också.

3.4 Enkät

En enkät skapades som skickades ut via sociala medier. Denna enkät skulle undersöka vad både kvinnor och män har för kunskaper och erfarenheter av olika mensskydd. Även detta ansågs vara viktig för att få reda på vad folk i allmänhet känner till om traditionella mensskydd, menskoppen och vad för konsekvenser dessa skydd har. Även här skapades en tabell för att samla in alla frågor inklusive svar (se bilaga 3).

3.5 Experiment

Ett experiment utfördes som gick ut på att mäta upp den genomsnittliga mängden blod som en menskopp respektive tampong rymmer och sedan jämföra dessa med den genomsnittliga totalmängden man blöder per menstruation. I detta experiment använde vi oss av tre lika stora mätglas, vatten och röd karamellfärg som skulle representera mensen.

4. Resultat

4.1 Enkät

Enkäten som gjordes påvisar anledningarna till menskoppens impopularitet. Okunskap, otrevlighet och oro är de tre största anledningarna. Utifrån enkäten vet cirka 70 procent av alla kvinnor som svarat vad en menskopp är, 20 procent påstår sig veta på ett ungefär och 10 procent har ingen aning. Detta visar både okunskapen hos folk, men också att den minimala mängd reklam om menskopp inte nått fram till ungefär en fjärdedel. Inte bara är okunskapen ett problem. Bland de som visste vad en menskopp var, var det bara en person som hade testat koppen. Skälet till att de övriga valt att inte testa menskoppen beror främst på rädslan för hanteringen. I många av deltagarnas ögon verkar menskoppen svårhanterbar, kunskapen om hur den fungerar är liten och oron för att koppen till exempel ska läcka är stor.

Enligt samma enkät påstår endast en tredjedel av deltagarna ha kännedom om den miljöpåverkan som traditionella mensskydd har på världen. Hälften har ingen aning och resten påstås veta på ett ungefär. Deltagarna fick därefter möjligheten att dela med sig om vad dem visste mer exakt. Att bomullstillverkning kräver en stor mängd vatten, skräpet som bildas av engångsartiklar och själva tillverkningen av engångsartiklar är tre miljöpåverkningsorsaker deltagarna vanligast hade kunskap om. Kunskapen om att engångsartiklar inte är bra för kroppen finns även hos ett fåtal deltagare.

4.2 Försäljning och marknadsföring

Menskoppen är en produkt som inte varit så omtalad i Sverige till skillnad från tamponger och bindor. Detta beror framförallt på ekonomiskillnaden mellan de globala mensskyddsföretagen och de dussin små företagen i Sverige såsom menskopp.se eller menskoppen.se. Att sälja engångsskydd är mer lönsamt från ett ekonomiskt perspektiv då man som kund behöver köpa nytt hela tiden jämfört med flergångsskydd såsom menskoppen. (Menskopp, u.d.) En menskopp kostar 300 kr och håller i fem år. "Detta är inte jättebra i företagets synpunkt". (Perby, 2018) De företag som säljer engångsskydden har därför råd att betala annonsplatser i tv och tidning. (Menskopp, u.d.) De absolut flesta menskoppsföretagen i Sverige är dessutom återförsäljare. Som återförsäljare har man inte lika många ekonomiska muskler att göra reklam med. Menskoppar säljs oftast på e-handel och på några apotek, även i matvaruhus. Dock har till exempel menskopp.se endast ca 15 centimeter plats på hyllorna i varuhusen medan engångsskydden, som nästan alla ägs av Essity, har resten av hyllorna. (Perby, 2018)

SCA eller som nu kallas Essity har en stor dominans i Sveriges marknadsföring för hygienprodukter. På grund av detta är de produkter som Essity står bakom, till exempel engångsbindor och tamponger, mycket mer synliga i media. Detta gör så att de flesta kvinnor och myndigheter tror att det bara finns två typer av mensskydd och dessa är bindor och tamponger. I skolan får vi tillgång till hälsovårds- och sexualundervisning som ska ge en opartisk och neutral handledning till skolflickor i hela landet när det kommer till mensskydd.  Men i dessa handledningar talas det bara om engångsmensskydd. Detta gäller även i mödravårdscentraler, hälsocentraler och ungdomsmottagningar. Information om menskopp saknas. (Perby, et al., 2016)

4.3 Menskopp.se

Genom intervjun med företaget menskopp.se som designar och tillverkar sina egna menskoppar fick vi mer information och hur en designprocess för ett sådant mensskydd kan gå till. Menskopp.se är dem första att tillverka menskoppar i Sverige. Företagets process att designa och tillverka egna menskoppar började i att försöka hitta de klassificeringar eller lagar som finns på produkten. Menskoppen är inte en medicinteknisk produkt och tillhör inte läkarmedelverket. Men för att få menskoppen så säker som möjligt behöver skaparna ha koll på riskanalyser som till exempel vad det finns för risker med produkten, men man behöver även ha koll på vilka kravspecifikationer produkten har. Ett exempel på detta är att påsarna som menskoppen ligger i inte får ge av sig ludd. Detta fick företaget hjälp med från medicintekniska konsulter.

När själva designandet för hur menskoppen skulle se ut skrev företaget med hjälp av konsulter ut olika prototyper i 3D. Samtidigt testades olika silikonsorter för att företaget så småningom skulle komma fram till den silikontypen som skulle fungera bäst. När menskoppen var färdigställd gjordes olika tester på hur tålig produkten var. (Menskopp, u.d.) Även undersökningar där människor i företagets målgrupp fick testa produkten och dela med sig av egna inputs har förekommit.

Idag designar, tillverkar och säljer menskopp.se menskopparna MonthlyCup. Kopparna har distinkta kanter, mjuka böjningar och en kula nertill. Detta utseende och storlekar på kopparna beslöts genom egna undersökningar som skrivit innan men även tester på olika menskoppar ute på marknaden. (Perby, 2018)

4.4 Utsatta länder

I utsatta länder har den låga kunskapen inom menstruation, de dåliga ersättningarna för mensskydd, tabun, isoleringen och brist på rent vatten samt toaletter orsakat att kvinnor blir frånvarande i skola och jobb. Kvinnor hindras från en utbildning och en ekonomisk stabilitet som minskar deras möjligheter till att ta sig ur fattigdomen. Istället för att riskera pinsamma menstruationsolyckor som läckage eller icke privata toaletter väljer flickor i utsatta länder att stanna hemma från skolan. (Johansson & Hellström, 2018) I Afrika uppskattas 1 av 10 flickor att under sin menstruation missa skolan enligt WaterAid och likande problem finns även i andra länder. (Borgert, 2017) Detta leder till att flickor undviker skolan från någon dag till flera veckor. Det är inte ovanligt att unga flickor i slutändan slutar att gå till skolan på heltid. (Borgert, 2017)

Tabun och skammen runt menstruation bidrar till att många kvinnor inte får någon utbildning, varken hemma eller i skolan, om vad menstruation är eller hur man hanterar den. Detta leder till att miljontals kvinnor inte vet vad som händer i deras kropp när dem menstruerar och hur man kan hantera menstruationen på bästa sätt. (Bornwell, 2015) Enligt WaterAid visste inte 70 procent av alla kvinnor i Indien vad som hände första gången de fick sin menstruation och 50 procent av Kvinnor i Iran tror att menstruation är en sjukdom. (Borgert, 2017) En kvinnas brist på information, samhällets missförstånd och dålig attityd mot menstruation leder till att hon får en dålig självbild och ohygieniska menstruationer. (Bornwell, 2015)

4.5 Egna erfarenheter

Utifrån vårt test har vi fått egna erfarenheter och åsikter om menskoppen som anses vara viktiga då inte bara andra människors upplevelser bedöms. Det kan vara svårt att förstå någon annans upplevelser om man själv inte upplevt något liknande. Alltså, utifrån de egna erfarenheter som nu byggts upp vid testandet av menskoppen kan vi bygga på och dra slutsatser till både nya och redan befintliga faktorer till varför menskoppen inte nått upp till den status som man kanske egentligen önskat. Genom att vi har testat menskoppen själva har vi kommit fram till att menskoppen är precis lika bra som de traditionella mensskydden om inte bättre. Vi anser dock att koppen var lite svår de första två till tre gångerna, vilket vi läst redan sedan innan, men efter det har vi inte märkt några vidare svårigheter. Samtidigt så krävs det övning till nästan alla färdigheter, likaså här. Menskoppen uppfyller alla krav vi har på hur ett mensskydd ska fungera. Att menskoppens utseende har något med dess status att göra är helt bortom vår tro. Vi upplever inga större problem och kan inte finna några direkta potentialer till vidare utveckling av dess utseende.

Efter detta testet har vi också insett att vi faktiskt inte blöder så mycket som vi först trodde, detta beror på flera faktorer men som kommer att beskrivas mer ingående under kommande underrubrik.

4.5.1 Experiment

Resultatet på experimentet blev att en normal menskopp rymmer cirka 22 milliliter, en normal tampong cirka 10 milliliter och den genomsnittliga totala menstruationsmänden cirka 100 milliliter (Perby, 2018). Detta experiment visade väldigt tydligt att man faktiskt inte blöder så mycket som man tror. Detta betyder att det egentligen skulle räcka att endast använda 4 tamponger totalt under sin menstruation, men vi antar att alla som menstruerar använder sig av betydligt många fler än dessa per menstruation. Detta beror dels på att tampongerna endast får sitta inne ett visst antal timmar och att man blöder olika mycket varje dag, vissa dagar behöver man byta betydligt oftare. Dock är den största faktorn till detta att tampongen även suger upp andra kroppsvätskor som då fyller tampongen, vilket gör att vi behöver byta oftare. Det är också av denna anledning som vi upplever att vi blöder mer än vad vi gör. Använder man menskoppen inser man detta rätt snabbt, vilket vi gjorde.

5. Analys och diskussion

5.1 Miljöpåverkan

I media idag pratas det mycket om miljöproblemen som finns på jorden, som till exempel sopbergen och alla våra dåliga utsläpp. Det är mycket man idag försöker göra för att minska vår miljöpåverkan. Något som ständigt tas upp är vår plastpåseförbrukning samtidigt som engångsmensskyddens påverkan på miljön inte alls pratas om lika mycket även om dessa är stora miljöbovar. Det sägs att en binda motsvarar lika mycket plast som 4 plastkassar, vilket nämnts tidigare, och att man då i genomsnitt per år skulle använda sig av 1300 plastkassar i endast bindförbrukning. Även om många kvinnor vet att bomull och plast är dåliga för miljon och dessutom vet om att mensskydd består av dessa material, tänker inte många på mensskydd som ett miljöproblem och det är oftast inte förens någon nämner det som tanken slår en, men på grund av att menstruation är ett väldigt tabubelagt ämne avstår många från att prata om det.

Hade man haft mer kunskap och information om engångsskyddens miljöpåverkan hade man förhoppningsvis använt dem mer sparsamt, precis som man idag gör med plastkassarna, detta hade lett till ett minskat bidragande till jordens miljöproblem. Samma sak ifall man haft mer kunskap och utbildning om självaste menskoppen, då hade den förmodligen haft fler användare och fått en mycket högre status som i sin tur kommer leda till något positivt gentemot miljöproblemen.

Både Libresse och OB försöker göra både produktionen av mensskydd och själva produkten miljövänligare. Deras insats för en minskad miljöpåverkan verkar endast fram till att konsumenten fått sin produkt, det vill säga inte efter att produkten använts. Mensskyddens påverkan på sopbergen förändras därför inte.

5.2 Försäljning och marknadsföring

Utifrån resultatet har vi kommit fram till att försäljningen och marknadsföringen har en stor påverkan på att menskoppen inte fått den status man önskat. Detta beror till stor del på att menskoppsföretag ligger i underläge utifrån ett ekonomiskt och statusrelaterat perspektiv. Detta gör det svårt för dem att få menskopparna att konkurrera med andra mensskydd.

Trots detta finns det idag mer potential till marknadsföring för menskoppen. Nu på senare tid har menskopparna blivit mer vanliga. Detta kan bero på vår ökade internetanvändning och att vi nu kan handla produkter på nätet på ett mycket enkelt sätt. Menskoppsföretaget menskopp.se har ända sedan de klev in på marknaden fått kopparna att växa enormt mycket och har varit marknadsledande i Sverige de senaste tre åren. Företaget har varit mycket aktiva på sociala medier men även i andra medier. Men menskoppen behöver mer uppmärksamhet för att kunna nå ut till fler människor och för att fler människor ska börja använda produkten.

5.3 Historia

Menskoppen har funnits ungefär lika länge som tampongen trots detta är tampongen mycket mer populär, detta då menskoppen historiskt sätt hamnade efter rent form-, material- och utseendemässigt. Denna eftersläpning i menskoppens utvecklig har gjort så att koppen inte fått den status som tampongen har idag. Om problemen i menskoppens historia inte hade uppstått hade förmodligen produkten varit minst lika vanlig och självklar som de traditionella mensskydden.

Något annat som är mycket intressant men som vi inte har några svar på är varför menstruationen blev tabubelagd. Förr i tiden var menstruation normalt och man lät blodet vara utan att använda några skydd, detta tyckte ingen var onormalt. Idag är dock menstruationen ett av världens mest tabubelagda ämnen.

5.4 Tillgångar

Att få tag i en menskopp är inte alls lika enkelt som att få tag på de traditionella mensskydden. Medan traditionella mensskydd kan köpas i princip alla dagliga varuhandelsbutiker kan menskoppen endast köpas på apotek, på nätet eller i få matvaruhus. Skillnaden på tillgången av produkterna är stor. På grund av detta är det fler människor som köper traditionella mensskydd då dem anses vara mer lättillgängliga. Varför inte menskoppar säljs hos flera återförsäljare beror på att de små menskoppsföretagen inte har den ekonomin som krävs.

En annan slutsats vi kan dra är att menskoppen ibland kan var svår att använda om man är på en allmän plats. Tillgången till toaletter brukar vara rätt stor, men det är toaletternas uppbyggnad som är problemet. På många offentliga toaletter placeras toaletterna i något typ av bås med en rad gemensamma handfat utanför båsen. Vid användning av menskopp kan detta resultera i problem då man behöver tillgång till rent vatten.

Detta blev speciellt uppmärksammat på Mölndals Galleria, en nybyggd galleria som är centralt byggd och har dagligen ett stort antal besökare. Här delar männen och kvinnorna på samma toaletter där handfaten är placerade utanför båsen. Toalettbåsen är dessutom onödigt stora. Att en så nybyggd galleria kan göra det så fel. Det skulle gått och väl kunna finnas plats för ett handfat på varje toalett, vilket skulle vara allt som behövs för att lösa problemet.

Dock måste det anmärkas att man, som sagt, kan använda koppen i upp till 12 timmar och att man då inte ska behöva tömma den på en allmän toalett. Detta gäller alltså endast ifall man skulle behöva tömma koppen. Samma problem uppstår även vid bytandet av tampong. Dessutom värnar menskopp.se om att det är handhygienen som är det viktigaste. Så länge du tvättar händerna innan du för ut koppen kan du sätta tillbaka den utan att skölja själva koppen, men även här krävs tillgång till rent vatten samt ett handfat.

5.4.1 Utsatta länder

Tillgången av menskoppen och passande toaletter är dock mycket sämre i utsatta länder jämför med i Sverige. Där är det inte tal om att byggnationerna av toaletterna är dåligt upplagda, det är knappt så det finns toaletter. Vid extrema fall är naturen deras toalett. Ofta är toaletter i utsatta länder dessutom väldigt ohygieniska och tillgång till rent vatten är mycket dålig på flera ställen. Trots denna dåliga tillgång är menskoppen ändå ett bättre alternativ då den praktiskt taget kan rädda en kvinnas framtida öde. En kvinna kan med hjälp av koppen fullfölja sin utbildning och riskerar inte att missa stora delar av sina studier på grund av sin menstruation. Dessutom kan hon jobba utan att behöva anpassa sina arbetstider under de dagar hon menstruerar. På grund av detta har en kvinna chansen att bryta sig ur fattigdomen genom att få en ordentlig utbildning som kommer att leda till ett ordentligt arbete.

Dessutom kan vi anta att menskoppen är som obefintlig i många utsatta länder och är i princip omöjligt att få tag i, detta av olika anledningar. Eftersom utsatta länder ofta ligger efter i utvecklingen har många länder inte ens hört talas om menskoppen. Även priset för förmodligen en stor faktor till den dåliga tillgången. Vi i Sverige anser att menskoppen är dyr till skillnad från de traditionella mensskydden, samtidigt har flera kvinnor i utsatta länder inte ens har råd med något skydd. Att utsatta kvinnor då skulle ha råd med en menskopp känns väldigt orimligt. Dessutom skulle eventuell undervisning om menskoppen behövas för att kunna användas och då tillkommer ytterligare ekonomiska kostnader.

När vi pratar om menskoppens höga priser menar vi inte att menskoppen är dyrare än andra mensskydd utan att det direkta priset är större. Det är mer sannolikt att en kvinna i ett utsatt land har en tjugolapp för ett engångsmensskyddspaket än att ha 300 kr för att köpa en menskopp. Trots detta är menskoppen mycket mer lönsam i det långa loppet jämfört med traditionella mensskydd. En kvinna kan därför spara en stor summa pengar som kan gå till annat.

5.5 Menskoppen

Eftersom alla kvinnor ser olika ut kan det vara ett stort problem att hitta en menskopp som passar. Om man köper en menskopp som inte är i rätt storlek eller form kan detta leda till att man får problem att använda menskoppen, den kan börja läcka, kännas obekväm eller trycka på närliggande organ som tillexempel urinröret eller urinblåsan beroende på hur kroppen är uppbyggd. Därför gäller det att hitta en menskopp som fungerar för sin egen kroppstyp.

Dessutom sägs menskoppen vara otrevlig på så sätt att man tvingas hantera blod, inte bara vilket blod som helst utan självaste mensen. Bara ordet menstruation i sig är redan till viss del censurerat, att då behöva hantera den i fysisk form väcker motbjudande känslor. Detta gör också att flera av deltagarna i vår enkät skrev att de är nöjda med bindor, resp. tamponger.

Utöver detta kan det också anses vara en investering att köpa en menskopp, något som också påverkat impopulariteten hos kvinnorna. En menskopp kostat runt 300 kronor och känns som en stor summa om man jämför med ett paket engångsskydd som du kan köpa för runt tjugolappen. Dock är menskoppen givetvis ekonomisk i det långa loppet, men eftersom man är så ovetande kring just koppen så avstår man från att göra den investeringen.

5.6 Felfaktorer

Vi har dock hittat några få felkällor som skulle kunna göra att vårt resultat inte är till 100 procent korrekt samt att de slutsatser vi dragit är skeva eller vinklade.

Två av de felkällor vi hittade var från enkäten. En felkälla är att eventuellt några av de kvinnor som deltog i enkäten inte har menstruation och detta kan vara en orsak till varför menskoppen inte testats av flera. En annan felkälla är att flera av våra frågor inte var obligatoriska och därför är svaren endast baserade på en bråkdel av alla de som deltog. Man får därför inte glömma det faktum att de som inte svarat antingen inte haft någon aning eller bara valt att avstå från att svara på den frågan.

Utöver dessa felkällor intervjuade vi endast en person vilket var Lisa Perby som kan anses vara till menskoppens fördel. Detta kan orsaka att informationen vi fått av henne blivit vinklad.

6. Källförteckning

Intervju:

Perby, Lisa. VD för menskopp.se

Internetsidor:

Apoteket Hjärtat. Så använder du en menskopp.
https://www.apotekhjartat.se/tips-och-rad/intimt/sa-anvander-du-menskopp/

BAAAM. 2 oktober 2018. BAAAM. Så många dagar av ditt liv har du mens - och därför bör du välja rätt skydd.
https://www.baaam.se/sa-manga-dagar-av-ditt-liv-har-du-mens-och-darfor-bor-du-valja-ratt-skydd

Baars, Cajsa & Tapper, Josefine. Spring term 2017. Menstrual cups - a sustainable way to achive economic benefits in Kenya.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1115468/FULLTEXT02.pdf

Chikulo Bornwell, Chishala. 2018. An Exploratory Study into Menstrual Hygiene Management amongst Rural High School for Girls in the North West Province, South Africa.
http://aps.journals.ac.za/pub/article/view/777

Danielsson, Anna. Spring semester 2017. The Role of Menstuation.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1105004/FULLTEXT01.pdf

Johansson, Louise. Hellström, Hanna. Spring semester 2018. Is the menstual cup filled with capabilities?
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1218307/FULLTEXT01.pdf

Klimatsmart.
https://www.klimatsmart.se/menskopp-se.html

Libresse. Innehåll.
https://www.libresse.se/ingredients/

Libresse. Vår inställning till hållbarhet.
https://www.libresse.se/var-varld/hallbarhet-och-sca/

Libresse. Att förstå tampongsjukan (TSS).
https://www.libresse.se/v-zon/mensbesvar/vad-ar-toxiskt-chocksyndrom-tss/

Libresse. Hur länge kan man använda en och samma tampong?
https://www.libresse.se/v-zon/mens-en-del-av-livet/hur-lange-kan-jag-anvanda-en-tampong/

Lundqvist, Ida. 7 september 2007. Naturskyddsföreningen. Miljövänligare menssskydd
https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2007-4/miljovanligare-mensskydd

Menskopp.se.
https://www.menskopp.se/

Menskopp.se. Frågor & Svar.
https://www.menskopp.se/faq

Menskopp.se. Historia.
https://www.menskopp.se/history

Menskopp.se.
https://www.menskopp.se/savetheearth

Menskoppen.se
https://menskoppen.se/om/historik/

Menskoppen.se
https://menskoppen.se/om/10-argument-for-menskoppen/

Menskoppen.se. Finns det inga nackdelar med menskopp?
https://menskoppen.se/finns-det-inga-nackdelar-med-menskopp/

Menskoppen.se. Här får du några korta svar på vad en menskopp är
https://menskoppen.se/vad-ar-detta-menskopp/

Menskoppen.se. Vad är en menskopp?
https://menskoppen.se/faq/ovrigt/menskopp-sa-funkar-det/

Moström, Linda. 30 juli 2015. Hallands Nyheter. Lisa låter tillverka svensk menskopp.
https://www.hn.se/nyheter/halland/lisa-l%C3%A5ter-tillverka-svensk-menskopp-1.1852405

Naturskyddsföreningen. 4 sanningar om plast
https://www.naturskyddsforeningen.se/plastsanningar

o.b. Hållbar utveckling: o.b skyddar mer än vad du tror
https://www.ob.se/hallbar-utveckling-ob-skyddar-mer-du-tror

Perby, Lisa. Mattson, Anna. mfl. 26 februari 2016. Göteborgs Fria. Menskopp bättre än gratis tamponger.
http://www.goteborgsfria.se/artikel/121970

Sveriges Television. 6 april 2018. SVT. Långt kvar till målet om plastkassar
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/langt-kvar-till-malet-om-plastkassar

Swartling, Leila. En miljon småsteg. Tio åsikter om menskopp
https://smasteg.nu/tio-asikter-om-menskopp

Sydsvenskan. 14 juli. Sydsvenskan. 90 procent av alla plastpåsar används bara en enda gång
https://www.sydsvenskan.se/2017-07-14/90-procent-av-alla-plastpasar-anvands-bara-en-enda-gang

Thorell, Jenny. 25 maj 2018. BAAM. Bindans blodiga historia
https://www.baaam.se/bindans-blodiga-historia

Åker, Anders. 29 januari 2016. Doktorn. Torra och sköra slemhinnor - är du drabbad?
https://www.doktorn.com/artikel/torra-och-sk%C3%B6ra-slemhinnor-%C3%A4r-du-drabbad

7. Bilagor

BILAGA 1

Bilaga 1: Linas och Sofias svar på påståenden.

BILAGA 2

Bilaga 2: Frågor till intervju.

BILAGA 3

Bilaga 3.1: Enkät.

Bilaga 3.2: Enkät.

Kommentarer


Andra läste även